Vi har nyss sagt adjö till våra medresenärer från Skellefteå och det slog mig först i bilen att vårt avsked var alldeles för kort och utan reflektion. Jag hade velat tacka för resan, för deras underbara umgänge och vår tid och träning tillsammans.
Så jag gör istället det här. Jag vet inte om ni, de, kommer läsa det här, men för alla er andra kan jag berätta att bättre resesällskap får man leta efter. Bra ordnat, roliga diskussioner, allvar när det krävdes, träning som öppnat nya dörrar... Vad ska man säga? Två veckor i ett helt (för mig i alla fall) nytt land. Upplevelsen hade jag inte föreställt mig.
Det känns skönt att snart vara hemma. Jag ska äta älgfärsbiffar och potatis. Tvätta kläder. Prata i telefon. Kunna läsa vägskyltar. Sova utan väckarklocka. Vara själv.
Spelar ingen roll hur bra folk, jag behöver ändå vara själv.
Nu blir det såklart mycket träffa vänner och berätta historier, men däremellan får jag några timmars ensamhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar